Back waters & Varkala

Kochin dar jag var nar jag skrev senast var som ett Gamla stan i juli "indian style".
Medelalders turister med kameror pa magen vankandes fram i maklig takt i pittoreka kvarteren. Som jag skrev nar jag var dar sa var ju detta sjalvklart ohallbart. Jag stannade i tva dagar for att sen leta mig soderut till Alleppey dar husbatarna fanns.

Det var nu sondag och jag klev pa lokalbussen i tron om att det skulle ga pa nan timme. Dock visade det sig att jag klivit pa kringelikrokbussen och resan tog drygt fyra timmar. Satt ihoptryckt med en ovanligt "matglad" indier som somnade innan bussen startat. Hade hans snarkande huvud mot min axel och det kandes pa nat markligt satt ganska trevligt. Sa avslappnat och sjalvklart liksom.

Kom fram till Alleppey vid sextiden. Som vanligt horder med unga man som ville att jag skulle sova pa deras fantastiska stalle. Pa ett satt ar det klart att det kan vara irreterande och frustrerande att nastan alla vill salja pa en saker hela tiden. Men det finns anda nagot i det som jag beundrar. Denna foretagshamhet, ambitiosa och ihardiga lonar sig saklart gentemot dom som inte forsoker sa hart. Man ser sallan samma driv och engegemang i vast. Dar litar man pa nat satt helt pa att produkten kryddat med lite markadsforing ska halla igang allt. Vad vi missar dar ar det personliga motet. Ma sen sa vara att den hoga intensiteten och det extrema tempot i saljandet har i Indien kanns trottsamt ibland.

Jag lyckades trycka mig forbi dom unga mannen och leta mig sjalv till ett home stay ( man bor hos en familj) jag hort gott om. Framme vid det ratt stora huset blev jag mottagen av en ung man och hans farmor. Dom hjalpte mig att fixa en husbat for ett bra pris och kandes genuint trevliga. Farmorn lagade mat och forsokte kommunicera med mig med dom fa engelska ord hon kunde. Den unge mannen(Nipal) som var bra pa engelska var riktigt nyfiken pa mig och mitt liv i Sverige sa vi satt pa balkongen och pratade natan hela kvallen.

Upp tidigt nasta morgon och ivag med Nipals mc i galen fart mot husbaten. Jag hade min stora tunga bag pa huvudet da den inte fick plats nan annanstans och saknade ryggrem, och jag kunde bara garva, precis som dom som sag spektaklet gjorde. Husbaten var stor och vacker. Som jag forestallt mig fast annu battre. Tva sovrum med varsin toalett, ett litet kok och en stor uteplats med bord fatoljer och soffor. Vi stankade oss ut fran gyttret av andra batar och gled sen nastan ljudlost ut pa floden. Det var fantastiskt, sa rogivande och anda engagerande. Massor av sma samhallen lag vid flodkanterna och man kunde folja deras liv fran soluppgang till solnedgang. Lite som att aka karlekstunneln eller nat. Man var dar men anda inte. Barn som gick till skolan, man, kvinnor och barn som gjorde morgontoaletten, familjer som at lunch, affarsinnehavaren som satt och lutade sig mot sin disk, manniskorna som strommade in i kyrkan, getterna som letade mat(i stort sett allt som gick att tugga pa), hundarna som lag och sov under tradens skuggor, dom gamla mannen som satt och spelade spel, barn som lekte och vinkade, andra batar som passerade och hela tiden kvinnor i vattnet, overallt, diskandes och tvattandes. Allt detta bara nagra meter fran mig, minnen for livet.

Med mig pa baten hade jag en kapten, en maskinist och en kock. Kandes val lite obekvamt ibland, som att vara tillbaka pa tidigt 1900tal nar mina landsman var har. Men...intalade mig att det anda var ett ganska schysst jobb att glida fram pa floderna och inte gora sa mycket. Dom verkade trivas iaf :). Gjorde nagra strandhugg dar jag fick se lite av Kerala utan turister och sa mycket paverkan av vast. Skolor, kyrkor, overallt leende manniskor, paminde mig en del om Tibet. Samma nyfikna och obekymrade attityd, nastan lika outvecklat. Gjorde mig varm.

Efter tva dygn och manga starka bilder i mitt huvud sa kom vi tillbaks till Alleppey. Dar blev jag inskjutsad av Nipal till huvudhamnen dar jag tog en lokalbat till Kottayam(2,5tim). Baten kostade mindre an 2 kronor och jag rekomederar batresan varmt for dom som kanske inte har tid eller vill aka ivag pa en husbat. Man aker i samma flodsystem och far dessutom en harlig upplevelse med befolkningen som aker baten....happy people :)

Fran Kottayam tog jag taget ner till Varkala dar jag ar nu. Kom hit igar. Pa tagresan hade jag en lang och intressant disskussion med en ekonom om religon. Han kunde for sitt liv inte kopa att jag inte trodde pa nagon gud och verkade bestamma sig for att "radda" mig. Han gjorde ett tappert forsok men jag ar nog lika mycket ateist som innan.

Varkala ar byggt pa hoga klippor som sluttar ner mot en vacker strand. Spektakulart och maktigt men kanns lite farligt da det inte finns nagot skyddsracke och vagen som alla gar pa ligger 20cm fran klippkanten med alla restauranger och stallen precis pa andra sidan. Maste ha varit manga som tagit ett steg at fel hall i morkret pa fyllan och stortat ner mot stranden (cirka 20-30m). Annars ar Varkala ett cozy place. En del turistas men mycket mer avslappnat an Goa. Satt och pratade med en engelsk yogainstruktor (Angie) igar om karlekens vedermodor nar tva bekanta figurer gick forbi oss ute pa gatan. Max och Sebastian saklart, dom hade ocksa precis kommit dit och vi skrattade gott at det hela. Hangde med dom ett tag och gick sen och la mig pa min galon(haha)sang. Ska byta rum imorn, kanns som att sova i en fyllecell pa en finlandsfarja.

Ett boktips: Obamas "Min far hade en drom". Han skrev den nar han var 32 och okand jusrist. Den ar riktigt valskriven och intim. Man far en ordentlig inblick i hans tankar om allt mojligt och hans med/motgangar. Kanner igen mig i mycket av det han beskriver. Udda fagel bland dom andra barnen, knepig relation till sin far, ateist!, det daliga samvetet av att inte gora ratt for sig/tillrackligt/pa ratt satt mot dom som behover hjalp, mormor och morfar som fungerat som foraldrar. Skillnaden ar att han varit extremt ambitios, att han fantastisk begavad pa dom flesta satt och att han har den dar trygga, coola barrytonrosten. Annars sa...hade jag kanske varit president of Sweden ;)

En sak till: Kerala ar faktiskt det enda folkvalda kommuniststyret i varlden som funkar ordentligt. Delstaten ar en av dom mest valmaende och dom har lyckats hitta sin egen roda variant dar dom sammanflatar politik och religon som annars ar ovanligt for kommunister.

Nu ska jag lagga mig i fyllecellen nan timme for en liten nap innan det ar dags for curry curry nam nam